Min Scratch-berättelse

Tålamodet har prövats gång på gång med detta verktyg, men när man väl kom in i det, förstod grejen och började producera var det verkligen kul!

Min lilla berättelse handlar om en isbjörn i dejting-djungeln. Han har hittat en isbjörnstjej att ragga på, men vet inte riktigt hur. Han står i en skog, det är sommar Ranua-djurpark i Finland. Om han frågar om hon vill gå på dejt, och äta isglass, det borde ju gå hem tycker han och räcker upp sin hand. Han pratar för sig själv (för det är då man får de bästa svaren…) och funderar sedan vidare på att fixa till pälsen om han nu ska ha en chans hos kanske den blivande flickvännen som skulle göra honom så lycklig.

Till nästa projekt så ska jag försöka mig på att spela in egna ljud!

http://scratch.mit.edu/projects/53770282/

Kapitel 5 från Ohler – Thinking about a story

På sidan 103 skriver Ohler om Story boarding vs Story mapping. Ett enkelt exempel på en storyboard kan vara en Powerpoint-presentation. En serie bilder som tillsammans visar en helhet över sin historia. Storyboard visar hur en berättelse flyter på smidigt och sammanhängande. Detta kan vara ett verktyg i själva planeringsstadiet. Det är viktigt att påpeka att hur man än använder Story boarding, så är dess primära uppgift att peka på historiens alla händelser, story events, inte själva kärnan av berättelsen, utan vinkla så det blir en holistisk syn av själva hela berättelsen. Den hjälper en att hålla rätt spår, en röd tråd, men kan inte försäkra sig om att den är fängslande eller minnesvärd. Det är där Story mapping kliver in.

Story mapping börjar med ett papper och en penna, för att skapa fram olika element i berättelsen och på ett djupare vis gå in på problem-förvandling-lösning. En Story map blir sedan som en blueprint, en ritning, och ska följa med i hela skapandeprocessen.

I kapitel 5 så börjar Ohler mer gå in djupgående i uppbyggnaden av en berättelse. I tidigare kapitel har det varit lite mer övergripande angående DST. Hur den ska arbetas med, innan man blandar in tekniken och att det inte finns några färdiga formler för att nå framgång i sitt berättande, utan mer riktlinjer man kan använda sig av som verktyg i sitt arbete.

Ohler skriver om Story Planning, alltså helt enkelt att det ligger mycket planering bakom att bygga en berättelse. Det är inte helt ovanligt att elever går direkt från att ha en idé till att sedan gå direkt mot produktionen. Men det finns en hel del andra punkter och faktorer som ska tas hänsyn till, så att själva den färdiga produkten känns genomtänkt, kommer vara långvarig, lönsam och en slutprodukt man kan vara nöjd och stolt över långt in i framtiden, utan att hafsa sig igenom hela processen, så finns det även en njutning i självaste resan till målet.

Kapitel 4 från Ohler – Assessing Digital Stories

Kapitlet behandlar hur man som pedagog i skolans värld ska kunna bedöma DST och ge stöd och råd till lärare för att göra detta på ett så bra sätt och konstruktivt sätt som möjligt. Men Ohler skriver också att läraren själv ska fundera kring de tre punkterna från förra kapitlet: vad vill man som lärare vill få ut av ett DST-projekt och olika lärare har olika idéer om bedömning som bör bearbetas och tydliggöras hos läraren själv, många gånger blir detta en tolkningsfråga.

Kapitlet är en rätt genomgående och Ohler ger en historisk återblick till hur böcker har använts i traditionell undervisningen och att en del av lärandet med böcker har varit hur man fortsättningsvis kan lära genom att använda litteratur genom livet. Men nu finns nya medier medier i skolans värld. Och det kommer tillkomma fler nya medier, och det kanske inte alls så vanligt att böcker ska vara den självklara källan (som det kanske var förr). Men en blandning och hitta balans. I läroplanen står det faktiskt i punkt 2 högst upp:

Att det är hela skolans ansvar att rusta eleverna för framtiden. 

Och i framtiden ingår ju även hantering av nuvarande Sociala medier och nya medier.

Ohler ser några viktiga saker att tänka på som lärare när man bedömer elevers DST.
– Sätta upp klara mål (vad ska uppnås och varför)
– Bedöm själva berättelsen/storyn (vi får vet mer i kommande avsnitt om vad som gör en bra story)
– Bedöm alla delar studenten skapat för att utveckla sin DST, särskilt det skrivna arbetet/manuset.
– Bedöm studentens planeringsförmåga och process att skapa DST
– Bedöm ”media gramma” och studenternas användning av media
– Bedöm studenters förståelse och presentation av innehåll
– Bedöm studenters ”teamwork” och användning av resurser
– Bedöm studenters förmåga att presentera/performance av DST
– Ge en möjlighet att få studenter att kamratbedöma och kritiskt granska sin egen presentation/andras presentation
– Ge en möjlighet att kritiskt granska hur de skriver och framställer, medvetenhet vad de lämnar efter sig, ”digital footprints”.

Kapitel 3 från Ohler – Digital storytelling as an Educational Tool

Kapitlet ger stöd och argumentation för pedagogerna i skoaln ska kunna använda DST som en undervisningsmetod i skolan.

På sidan 50 redogör Ohler för ett hur nya standarder visar på ett paradigdmskifte, att tekniken i sig har förändrat oss, hur vi är, tänker och hur vi kommunicerar med varandra. Det är bara att gå till sig själv, hur många timmar spenderar du framför sociala medier, hur tar du kontakt med dina vänner? Är det via Facebook? Snapchat? SMS eller andra kanaler?

På sidan 72 refererar Ohler till Wiggins och McTighe (2001) och den användbara listan man som lärare kan använda i sitt arbete med eleverna:
1. What is important for students to understand?
2. What is acceptable evidence of this understanding?
3. What learning experiences can promote this understanding?

Här får konsten, det kreativa ta en plats. Och alla får ta plats och uttrycka sin egen känsla och tanke i just det kreativa spelet.

Ohler betonar vikten av att använda språket, att tränas på att använda tal och skrift genom DST, att det är ett utmärkt sätt för elever just vid DST. Idag så används till exemepl Ipads (detta går att diskutera om Ipads är den rätta vägen att gå) vid språk- och tal-inläran inom förskola. Eleverna och till och med barnen idag blir motiverade och behöver se sitt språk och tal förverkligas i en mediaproduktion som tydliggöra detta, detta är även ett sätt att öva retorik och stå inför människor och till exempel föreläsa eller redovisa, som många tycker är obehagligt idag. Men allt som står på internet är inte sant, och därför är det minst lika viktigt att vara kritisk till källor. Ohler skiver att det är viktigt, redan från tidig ålder att vara kritisk till källor.

Det viktigaste just i detta kapitel är att jobba med förståelsen hos eleven, vad är viktigt att förstå? Vad finns det för bevis eller källor? Och vilka erfarenheter finns i denna förståelse?

BBC – Storbritanniens SVT och SR

1 Bakgrund – Materialval

British Broadcasting Corporation (BBC) är ett statligt brittiskt public service-företag för TV- och radioverksamhet, ungefär som SVT (Sveriges television) och SR (Sveriges Radio) är fös oss i Sverige. I första hand är BBC finansierat genom licensintäkter men även från intäkter i det kommersiella bolaget BBC Worldwide. Men för att gå till botten med BBCs materialval och vad hemsidan rapporterar om måste vi gå igenom bakgrunden och BBCs historia först.

BBCs historia

18 oktober 1922 grundades British Broadcasting Company av postmyndigheten General Post Office och sex telekommunikationsföretag för att experimentera med regelbundna radiosändningar. BBC fick tidigt en spridning utanför Storbritannien genom skapandet av BBC Empire Service som blev Brittiska imperiets riksradio (jämför SR i Sverige). Detta blev ännu mer tydligt under andra världskriget, då radiosändningarna nådde ända till Tysland. Företaget stod också bakom den första nationella TV-kanalen i världen och har varit en föregångare inom radio och television. Företagets nyhetsverksamhet är en av de mest ansedda i hela världen och det ligger bakom en rad klassiska serier som blivit populära runt om i världen – inte minst i Sverige. I dag har BBC en stor mängd TV- och radiokanaler både i Storbritannien och i andra delar av världen.

Vad rapporterar hemsidan om?

BBCs hemsida är välstrukturerad och rapporterna i nyhetsflödet som är det första man möts ab byts regelbundet ut och uppdateras. På många sätt kan man se att även svenska nyhetshemsidor är uppbyggda på samma sätt som de internationella sidorna. Där en enkel struktur präglar hela sidan, nerifrån och upp. Huvuddelen av hemsidan, och framförallt första sidan beskriver de senaste nyheterna kort, och med en enkelt klick så kan du få komma in på en separat sida med en längre nyhetsförklaring. Fokus ligger på världens nyheter, även om det är en brittisk sida så är nyheterna som rapporteras där inte bara i Storbritannien, utan den berör hela världens största nyheter.

Så vill man vara uppdaterad, och veta det senaste så kan jag personligen påstå att många svenska journalister hämtar sina nyheter från BBC och sedan översätter detta till våra svenska nyhetssajter.

2 Målgrupper

Målgruppen som hemsidan riktar sig till är framför allt mannen/kvinnan som vill känna sig uppdaterad. Ålder mellan 22-45 år (mina personliga åsikter). Som ligger mitt i karriären. Men det är inte bara nyheter kring världens händelser som lyfts upp. På BBCs hemsida kan man också ta del av naturnyheter, kultur, väder och mycket mer, så då utvidgas målgruppen en aning.

3  BBCs struktur — hur är den uppbyggd?

Som jag skrev tidigare i bakgrundsdelen så fokuserar hemsidans struktur kring att det ska vara enkelt att ta sig runt, och alltid lätt och snabbt kunna komma tillbaka till förstasidan. Scrollning sker bara upp och ner, oavsett om du använder en Ipad, telefon eller dator så ska det vara enkelt att bara rulla upp och ner, inget i sidled. Rubrikerna är tydliga och ingresserna är korta och koncisa. Här är det viktigt att nå ut till så många som möjligt och därför anpassa hemsidan så att alla kan ta del av den.

4 bilder – hur använder BBC sina bilder?

BBC.com arbetar stringent efter ett och samma tema där såväl grundsidan som de olika underrubrikssidorna har samma upplägg. Ända ner till två eller ibland tre underkategorier är det initialt en lite större bild som täcker ca 1/3 av höjden och 2/3 av bredden på det visade fönstret (iPad-skärm). Därefter följer ett antal underordnade nyheter sparvis sida vid sida där samtliga har en bild som är talande för nyheten.

Desto längre från nyheter och mot nöje du rör dig i menysystemet, desto större, flashigare och mer reklamtyngda blir bilderna.

För den något mer fotointresserade alternativt för dig som av andra skäl uppskattar att få världshändelser presenterat för dig i bilder finns under NEWS som andraval IN PICTURES. Här läggs tyngd på fotografiskt mycket vältagna bilder där färg, skärpa, komposition, känslor och kärnfullhet är signifikativt.

BBCs arbete med bilder upplevs som omfångsrikt men på ett så pass strukturerat vis att det inte blir svårföljt vad som tillhör vad. Oavsett var på hemsidan du befinner dig så kommer du känna igen dig i det arbetet.

5 Ljud, video och multimedia

BBC återger i princip hela sitt tv-sända nyhetsflöde genom inte mindre än 38 olika nyhetsprogram väl strukturerat i alfabetisk ordning under rubriken WORLD NEWS TV. Detta ger den som uppskattar rörlig bild och förklarande reportage en buffé att välja utifrån med allt mellan reseprogram och Indisk marknadsanalys. Även vid byte till något av de andra 26 språk som BBC presenterar på upplevs innehållet som omfångsrikt, även om utbudet nedgår utifrån den engelska versionen. TV funktionen har även en egen app direkt för smart-tv-apparater för att ytterligare underlätta användarvänligheten.

Vill du enbart ha en radiosändning, kanske som sällskap medan du gör annat erbjuder BBC allt ifrån livesänd kulturradio till ett brett arkiv av historiska dokumentärer. Även här är nyheter och samhällsfrågor i fokus, men mycket nöjesradio erbjuds också. Via hemsidan når du även 18 andra brittiska radiokanaler. Språket är i huvudsak engelska, men med välartikulerade och tydliga reportrar och journalister som gör det enkelt även för den som inte har engelska som modersmål att följa med utan för stor ansträngning.

6 Formgivning. Vad signalerar BBC?

Över lag ger BBC intrycket att vara en sida där alla kan få sitt. Önskar du lyssna till kulturradio, läsa om vad som hänt inom tyngdlyftning på sista tiden eller följa en dödsföraktande reporter live vid frontlinjen i Ukraina så är allt bara några få klick bort. sidan är uppbyggd med nyheter i fokus, men utan att ge avkall på struktur, ordning eller överskådlighet ger de allt de andra också. Till vänster p åskärmen där du sannolikt börjar ditt utforskande av vad du får presenterat, kommer det som anses nyast eller viktigast, för att sedan i fallande ordning ta de tyngsta ämnena. I högerkanten är mer av ”så, nu har jag läst det här, undrar vad här finns för spännande mer”- material och för ögat grafiskt lockande länkar.

Över lag känns det på hela utformningen att BBC är en seriös och stor aktör som tar sitt statliga uppdrag med nyhetsförmedling och informationsspridning på stort allvar. Designen är genomarbetad och känns igen av de som tidigare sett BBC på tv.

BBC testkör just nu en skuggsida där de har lite mer av videomaterial men lite mindre av textmaterialet bland de främsta rubrikerna. Detta skulle kunna vara ett sätt att attrahera den yngre publiken och dess törst efter snabba lösningar, där det kanske tar för lång tid att läsa in fakta, utan istället få den presenterad i bild och ljud.

7 Hur är texterna skrivna?

Texterna bakom de korta och koncisa rubrikerna är relativt långa, du får en djupare nyhetssändning. Även om du kan uppfatta nyheten redan via rubriken och ingressen så finns det alltid en mer djupgående text om läsaren vill lära sig mer eller blev intresserad. Texterna känns inte så ”packade” utan det erbjuds mycket utrymme, och personligen tycker jag att det är mer trivsamt att läsa då, även om man är trött i ögonen så behöver jag inte anstränga mig så mycket om raderna börjar flyta ihop. Så även om man har läs och skrivsvårigheter så har BBC givit en chans till att även dem ska kunna läsa deras nyheter.

8 Rubriker och länktexter

Rubrikerna är korta och informativa och jag kan tänka mig att endast en erfaren reporter eller journalist kan vara retorisk nog att lägga en rubrik som uppfyller kraven hos BBC. Samtidigt kan jag också tänka mig att många av världens journalister har ett drömjobb att få jobba hos BBC eftersom de är anrika och så väl ansedda runt om i hela världen, så konkurrensen om arbetsplatserna där är nog tuff. Länktexterna är lätta att komma åt, och det är luftigt emellan. Enkla att förstå.

9 & 10 Övriga synpunkter & mitt omdöme (betyg) på webbplatsen som helhet, inklusive motivering

Mina synpunkter har framkommit i texten. Jag är sedan tidigare bekant med hemsidan och använder den en hel del i min vardag. Jag anser den vara av högsta betyg när det kommer till nyhetsrapportering. Men var intressant att gå in och djupdyka i den, se saker på ett annat sätt än att bara matas med nyheterna på första sidan. BBC har inte bara blivit och varit Storbritanniens SVT, utan jag anser att det är hela världens SVT och SR, och jag hoppas att de förblir lika objektiva och anrika i framtiden också.